SE 
EN 
Scandinavian Credit Fund I AB (publ) redovisar en NAV kurs för december om 104,83. Det är en uppgång med 0,45 %. Vi avslutar år med en avkastningsnivå på 4,83 % vilket får anses bra med tanke på marknadsläget under året.
Vi har inte haft någon nyutlåning under december däremot har tre lyft genomförts på redan beviljad kredit på cirka 13 miljoner kronor.
Fonden har stängt för insättning och uttag till följd av stora inlösen under november och december som tidigare kommunicerat. 12,43 % av inlösen som skulle betalats ut i december är utbetalade och fonden arbetar löpande med att fortsätta frigöra kapital för att möta uttag. Fonden vill poängtera att stängningen inte är till följd av någon förändring av risk i portföljen utan enbart kopplat till stora inlösen under perioden som avviker mot historiska inlösen.
NAV påverkades av att fondens noterade aktieinnehav har gått upp under månaden samtidigt som fonden valde att öka reserveringar till följd av makroläget och framtidsutsikterna i marknaden. Reserveringar och låntagare utvärderas månadsvis för att agera och anpassa värdet om riskerna går upp eller förändringar i marknaden påverkar sektorer eller låntagare.
Vi har fortsatt löpande analys och dialog med alla våra kredittagare som kan ha blivit eller tänkas bli negativt påverkade av den makroekonomiska utvecklingen. Vi anser att portföljen är bra positionerad för effekterna av makroläget och vi kommer fortsätta arbetet med att vara proaktiva i vår analys och dialog. Direct Lending som tillgångsslag har fortsatt bra möjligheter till stark avkastning till följd av högre räntor och minskat kapital i marknaden. Fonden har en bra pipeline av låntagare som innebär att investerat kapital kan lånas ut till mycket attraktiva villkor och ge fonden bra avkastning. Trots negativ utveckling under året på aktiemarknaden har fonden utvecklats positivt under samma period med många ekonomiska utmaningar vilket visar styrkan och stabiliteten i fonden. Fonden ser goda möjligheter under 2023 att öka avkastningen om tillgången på kapital finns då det finns bra möjligheter att finansiera nya låntagare till bra räntenivåer.
IFRS 9
Fonden genomför en bokföringsmässig åtgärd som minskar reserveringarna samtidigt som vi har skrivit ned värdet på en preferensaktie. Det är ingen förändring eller effekt på NAV utan en bokföringsmässig åtgärd. I övrigt har fonden ökat reserveringarna något till följd av makroläget med fortsatt press på kostnader för de flesta sektorerna.
Marknaden och ekonomin
Under december har aktiemarknaden på flera håll i världen utvecklats negativt. Elpriserna har stigit under december till följd av kallare väder vilket var i linje med vad man indikerade och såg i slutet av föregående månad. Svenska kronan har under december försvagats mot de flesta större valutorna förutom mot GBP. FED höjde räntan med 0,5 % vilket var i linje med vad man kommunicerade i slutet av november om att minska höjningstakten. Man ser också att inflationen avtar i USA men FED poängterar samtidigt att det krävs längre tid innan man bedömer toppen och vändning av inflationstakten. Marknaden hoppas på att FED slutar bromsa ekonomin och på så sätt undvika recession.
Hög inflation, stigande korta räntor och elpriser fortsätter slå hårt på ekonomin och eroderar hushållens köpkraft. ECB höjde styrräntan med 0,5 % under december och flaggar även för att fortsatt kraftiga höjningar framgent kommer ske. Inflationen fortsätter att öka i Sverige vilket sannolikt innebär högre höjning av styrräntan än tidigare förväntade 0,25 %. Troligtvis kommer inflationen stiga ytterligare på kort sikt vilket tyder på att även styrräntor kommer fortsätta upp. Det globala konjunkturläget fortsätter slå på den svenska exportnäringen och förväntas inte förbättras på kort sikt. Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider vilket driver ekonomin in i lågkonjunktur. Konjunkturinstitutets barometerindikator fortsätter minska marginellt även i december vilket tyder på ett mycket svagt stämningsläge i den svenska ekonomin. Hushållens konfidensindikator vände nedåt och är fortsatt på en mycket svag nivå där försvagad köpkraft och höjda kostnader påverkar hårt. Kallare januari kommer högst troligt driva upp elpriserna och även inflationen vilket kommer få konsekvenser för hushåll och företag, statliga bidrag kommer sannolikt minska ekonomiska effekten men först under slutet av Q1. Minskad köpkraft och förväntat ökad arbetslöshet under 2023 kan minska inflation och då även dämpa eller vända trenden för höjda styrräntor.