Scandinavian Credit Fund I AB (publ) redovisar en NAV kurs för januari om 100,17. Det är en uppgång med 0,17 %. Vi har inte haft någon nyutlåning under januari däremot har fyra lyft genomförts på redan beviljade krediter motsvarande cirka 27,6 miljoner kronor.
Fonden är fortsatt stängd för insättning och uttag till följd av stora inlösen under november och december som tidigare kommunicerat. Fonden kommer betala ut 40–50 mkr i februari, men exakta detaljer återkommer fonden med när utbetalning ska ske. Fonden vill återigen poängtera att stängningen inte är till följd av någon förändring av risk i portföljen utan enbart kopplat till stora inlösen under perioden som avviker mot historiska inlösen.
NAV påverkades av att fondens noterade aktieinnehav har ökat en del under månaden samtidigt som fonden valde att öka reserveringar till följd av uppdaterat makroscenario och framtidsutsikter i marknaden. Fonden ser indikationer på att återhämtning, minskad inflation och sjunkande räntor, kommer ta längre tid än tidigare förväntat. Reserveringar och låntagare utvärderas månadsvis för att agera och anpassa värdet om riskerna går upp eller förändringar i marknaden påverkar sektorer eller låntagare.
Fonden analyserar löpande låntagarna i portföljen och driver på att få in refinansieringar eller amorteringar. Marknaden för refinansiering och försäljning har stramats åt vilket gör det svårare för fonden att snabbt frigöra kapital. Fonden arbetar också med att avyttra tidigare pantrealiserade tillgångar för att frigöra kapital till att hantera inlösen men även möjlighet att finansiera nya objekt i framtiden. Marknaden för nyutlåning är fortsatt stark och räntenivåerna skulle ha stor påverkan på avkastningen. Att frigöra kapital i pantrealiserade tillgångar eller få in kapital när inlösen är hanterad kommer skapa en avkastningsökning. Fonden har fortsatt en stark pipeline med kunder som väntar på kapital och ser även framåt att räntorna fortsätter gå upp vilket skapar ytterligare och större möjligheter att öka avkastningen.
Marknaden och ekonomin
Aktiemarknaderna har genomgående ökat i början av 2023 vilket mycket har hänförts till förväntansbilden på ekonomin. BNP backade under slutet av fjärde kvartalet i Sverige. Man har även sett liknande utveckling i Tyskland. PIGS-länderna (Portugal, Italien, Grekland och Spanien) kan få problem med räntehöjningar från ECB pga höga statsskulder. ECB har flaggat att man kommer sälja statsobligationer och ECB har en hög koncentration av PIGS-ländernas obligationer. Effekten blir att dessa länder kan drabbas av högre centralbanksräntor från ECB, vilket trycker isär räntespreadarna mot andra kreditvärdigare euro-länder i Europa.
Den svenska kronan har försvagats under månaden, framför allt under slutet. För att inte importera inflation behöver Riksbanken därför höja räntan. Höjda räntor leder generellt till stärkt valuta vilket då får en spilleffekt på Sverige. Lagarde, ECB:s ordförande, har varit tydlig med att man räknar med att två räntehöjningar på 50 punkter kommer komma. I Spanien har kärn-inflationen vänt uppåt vilket ger ECB ytterligare argument att stå fast vid räntehöjningar. Om ECB höjer räntan behöver även Riksbanken höja för att inte kronan ska försvagas ytterligare. Förväntansbilden inför penningpolitiska beskedet i Sverige den 9:e februari är en höjning på 50 punkter från Riksbanken. Riksbanken indikerar även att man vill stärka kronan vilket även motiverar framtida höjningar.
Marknaden har sedan oktober börjat diskontera att ekonomin ska börja vända, börserna har gått positivt, räntespreadar har gått ihop och långa räntor ned. Traditionellt brukar effekten av räntehöjningar ta betydligt längre tid. Räntehöjningar kommer fortsätta, indikationerna tyder på att nedgången i ekonomisk aktivitet och uppgången i inflation kommer att fortsätta längre tid än vad marknaden tidigare räknat med. Bedömningen är att företagen kommer få fortsatta utmaningar under 2023 vilket kan öka riskerna för fortsatta likviditetsproblem och även defaults.
IFRS 9
Fonden har ökat reserveringarna under januari för att ta höjd för ett försämrat makroscenario, fonden ser ingen signifikant ökad risk i någon specifik motpart.