SE 
EN 
SpaceX, historiens största börsnotering, drar betydande kapital och uppmärksamhet till en industri som länge byggts i det tysta. Signalvärdet är stort och Finserve Global Defence & Security Fund, som investerat i sektorn sedan fondstarten 2019, ser starten på en ny global era som omfattar breda samhällsektorer sträcker sig bortom enskilda bolag.
Det är i konflikter och krig som rymdtekniken de senaste två åren flyttat fram positionerna. Både i Ukraina och Mellanöstern har förmågan att upptäcka, följa och verka mot ett mål på sekunder blivit allt viktigare. Här är modern, säker och motståndskraftig satellitinfrastruktur helt avgörande. Stefan Gustafsson har lång erfarenhet av både militära operationer och europeisk rymdstrategi efter 30 år som militär ledare och mer än ett decennium strateg inom europeisk rymd. I dag är han senior rådgivare åt Finserve Global Defence & Security Fund.
”Efterfrågan är bred i sektorn och kommer att öka. Alla behöver den här typen av kapacitet. I flera nischer har Europa utvecklat teknik som världen inte efterfrågade förrän nu. Och efterfrågan är redan stark, alla moderna försvarsmakter behöver de nya förmågorna säger Stefan Gustafsson. Tekniken finns redan, redo att byggas in i större system”, säger Stefan Gustafsson.
”Signalvärdet är starkare för sektorn som helhet än för något enskilt bolag. För investerare handlar det mindre om enskilda vinnare och mer om att bredare identifiera de bolag som har rätt teknik, kapacitet och förutsättningar att ta del av den växande efterfrågan” , säger Joakim Agerback, ansvarig förvaltare av Finserve Global Defence & Security Fund.
Snabbhet och kostnad väger tyngre än perfektion
I Ukraina byggdes ledning och samband på tillgängliga, kommersiella system. Det var inte elegant, men det var snabbt och billigt. Och det fungerade. I Mellanöstern överraskades många av användningen av billiga drönare som orsakade stora skador, både på infrastruktur och på långt dyrare vapensystem. Asymmetrin är total.
För att hinna upptäcka och svara på de extremt korta tider som krävs för att vara effektiv behöver kommunikationen vara snabb och säker. Informationen måste stämma och ett beslut som tas på några sekunder kan inte vänta på att någon verifierar datan efteråt.
Här krävs satelliter som samlar in data och kommunicerar med låg fördröjning. Det behövs satelliter som ser, som både med kamera och radar tränger igenom moln och ser i mörker. Och som snabbt går att rikta om. Det sista är klurigt: de flesta satelliter rör sig så långsamt att en liten kursändring kan ta lång tid, så snabbare styrteknik är en nisch i sig. Dessutom behöver data processas och distribueras till rätt användare. Ingen av delarna räcker ensam. Det är när de kopplas ihop som de blir värdefulla. Sådan integration av system på stora avstånd kräver snabb och säker uppkoppling. Dessa olika tekniska delar finns redan i Europa, redo att användas.
Europa ligger efter på tempo, inte på teknik
Kostnaden för en enskild uppskjutning har fallit med mer än 80 procent på tio år, drivet av återanvändbara raketer, nya affärsmodeller och metoder lånade från bilindustrin. Här har Europa svårt att konkurrera. Europa köper amerikansk uppskjutningskapacitet, och om det håller i sig finansieras ett beroende som Europa säger sig vilja bryta.
USA drar åt motsatt håll. En ny inköpsstrategi inom försvaret ger snabbare regelverk och öppnar för nya bolag med statliga kontrakt i ryggen, samtidigt som utländska teknikbolag lockas till den amerikanska marknaden. Resultatet är att kapital och förmåga rör sig västerut medan Europas ambitioner måste passera långsamma byråkratiska processer, både inom länder och inom EU.
Samtidigt sitter mycket av innovationen i små, snabbrörliga bolag. Gustafsson pekar på skillnaden mellan europeiskt och amerikanskt tänkande: europeiska bolag tänker i plattformar och program, amerikanska i system av system, där befintlig teknik sätts ihop för nya syften. Och det går snabbt, drivet av stark konkurrens och enklare regelverk.
Europa har kort att spela ut
Men det finns ljuspunkter. Inom flera kritiska områden ligger europeiska bolag tekniskt före med USA marknaden som drivkraft, medan de väntar på att den europiska efterfrågan ska komma i kapp. Ett bolag som byggt en snabbare framdrivning för satelliter såg sin omsättning mer än fördubblas på ett år när affärsmodellerna anpassades och tillsammans med en överlägsen teknik skapade ny internationell efterfrågan. Inom säker satellitkommunikation och satellitbaserad SAR-radar finns europeiska bolag som stod redo när behovet genom pågående krig blev uppenbart. Tekniken fanns på plats. Köparna kom sent, när behoven blev så uppenbara att byråkratin inte längre hanns med. Lärdomarna inom Europa implementeras nu i allt snabbare takt, vilket ger tillförsikt inför framtiden.
Rymdsäkerhet har gått från att vara en fråga som främst stater och institutioner är involverade i. Men hoten har ökat. Vad händer om någon till exempel skickar en rakt som släpper ut grus i låg omloppsbana, där de flesta satelliter finns, bara för att sabotera? Frågan om säkerhet i rymden har gått från försvarsmyndigheter till startupsektorn, industri och finans. Det driver investeringar och snabb implementering av tekniskt skydd och motåtgärder där innovationskraften är stark.
En disciplinerad hållning till värderingar
Att kapital strömmar in betyder inte att vilket pris som helst är motiverat. Värderingen för SpaceX lämnar inte mycket utrymme för annat än exceptionell tillväxt och höga marginaler under lång tid.
”Den större möjligheten ligger inte i denna enskilda notering. Det ligger i den bredare rymdekonomi den bidrar till att stärka. Vi föredrar en diversifierad exponering mot hela den strukturella trenden”, säger Joakim Agerback.
Den långsiktiga rörelsen mot egna, suveräna rymdförmågor i Europa och Asien ska inte underskattas säger Stefan Gustafsson. Både Europa och Asien har tekniska nischbolag med mycket stor potential. De kanske inte utmanar de ledande aktörernas position inom överskådlig tid, men kan gradvis skapa ett mer diversifierat och konkurrensutsatt ekosystem. De globala säkerhetspolitiska makrotrenderna skapar, tillsammans med den rymdtekniska utvecklingen, strukturella förutsättningar för långsiktiga tillväxt i en bransch som länge varit undervärderad utanför USA. För en investerare med tålamod är det den utvecklingen som är värd att följa.
—
Stefan Gustafsson är strategisk rådgivare till Finserve Global Defence & Security Fund. Fonden har innehav i de rymd- och försvarssektorer som diskuteras i artikeln.
Detta är marknadsföringskommunikation och utgör inte investeringsrådgivning. Läs fondens prospekt och basfaktadokument innan du fattar några investeringsbeslut. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.