I mars 2026 samlade Finserve Nordic och Spring Capital experter inom försvar, rymd och finansmarknaden för att diskutera hur geopolitiken omformar investeringslandskapet. Läs våra viktigaste insikter från seminariet – och se hela inspelningen.

I mars 2026 bjöd Finserve Nordic och Spring Capital in ett urval investerare, analytiker och försvarsexperter till ett gemensamt seminarium om hur det förändrade säkerhetspolitiska klimatet påverkar kapitalallokering och teknologisk innovation.
Inspelningen finns nu tillgänglig i sin helhet – se videon nedan.

Klicka på bilden för att se hela seminariet på YouTube.

Från globalisering till geopolitik – bakgrunden

Gustav Hagerud, vd för Finserve Nordic, öppnade seminariet med en historisk överblick. Under decennierna efter murens fall präglades världsekonomin av hyperglobalisering, stabila räntor och låg inflation – en period som gynnade breda portföljer enormt. Finanskrisen 2008 markerade ett trendbrott: missnöje, populism och ökad geopolitisk spänning började gradvis förändra spelplanen.

Krims annektering 2014 passerade relativt obemärkt av finansmarknaden. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 var startskottet för en ny era. Demokratiska stater, som under lång tid underinvesterat i försvar, befinner sig nu i en kraftig upprustningsfas. Kombinerat med handelshinder, tullar och ifrågasättande av centralbankernas självständighet har geopolitiken blivit en central variabel för investerare.

Lärdomar från Ukraina – och vad kriget visar om framtidens försvar

Stefan Gustafsson, tidigare chef på Försvarsstaben och styrelseproffs med bakgrund från bland annat Swedish Base Corporation och rymdbranschen, presenterade ett antal avgörande insikter från konflikten i Ukraina:

Lager och ledtider var kritiska svagheter. Väst hade otillräckliga lager av ammunition och för långa produktionsledtider.
Innovationstakten har accelererat markant. Civila teknikföretag har bidragit med lösningar – inte minst inom drönarteknik – i en takt som traditionell försvarsindustri inte matchar.
Data och AI är avgörande. Satellitkommunikation, rekognoscering och AI-driven analys har blivit lika viktiga som konventionell eldkraft.
Gränsen mellan civil och militär teknik suddas ut. Drönare, satelliter och molntjänster som ursprungligen utvecklats för civila marknader används nu operativt i konflikter.

Den maritima renässansen

Gustafsson lyfte fram det han kallar ”den maritima renässansen” – en strategisk omställning där flottors uppdrag skiftar från att möta direkta militära angrepp till att skydda global handelssjöfart. Arktis och GIUK-gapet (Grönland–Island–UK) har återigen blivit strategiskt kritiska områden. Större, mer uthålliga fartyg och ett kraftigt ökat inslag av obemannade farkoster – både på och under vattenytan – förväntas prägla de närmaste decennierna.

Rymden som strategisk infrastruktur

En central tes under hela seminariet var att ingen nation kan vinna ett modernt krig – eller upprätthålla konkurrenskraft – utan en stark rymdinfrastruktur.

Det Stefan Gustafsson beskriver som data-driven connected defense (eller ”multi-domain operations” i NATO-terminologi) bygger på tre pelare:

Sensorer – massiv insamling av data via satelliter och sensornätverk
Konnektivitet – säker och snabb överföring av information
Molnbaserad processning – realtidsanalys och distribution till rätt förband

En avgörande teknologisk skillnad finns mellan LEO-satelliter (Low Earth Orbit, ~600 km) och geostationära satelliter (~36 000 km). Geostationära satelliter möjliggör tysta, kontinuerliga förbindelser – enheter på marken kan ta emot processad information utan att sända en enda signal, vilket eliminerar risken att avslöja sin position. Sverige är ett av de ledande länderna inom denna teknik, bland annat via det börsnoterade bolaget Ovzon.

Svenska rymdbolag i framkant

Gustafsson lyfte fram ett antal svenska bolag som befinner sig i teknikens framkant: Unibap (edge computing i rymden), GomSpace (mikrosatelliter), e.Cabs (framdrivningssystem) samt SSC Space med rymdbasen Esrange i Kiruna – vars uppskjutningskapacitet nyligen upphandlades av Försvarsmakten.

Investeringsperspektivet – var finns tillväxten?

Joakim Agerback, portföljförvaltare för Finserve Global Security Fund (9,2 miljarder kronor under förvaltning, Europas äldsta försvarsfond), identifierade ett antal strukturella drivkrafter:

Tre sektorer i fokus

Fonden investerar inom försvar, cybersäkerhet och rymd – vilka också utgör tre av de fem försvarsdomänerna som numera inkluderas i NATO:s 5%-mål (3,5% konventionellt försvar + infrastruktur, cyber och rymd).

Asymmetrisk krigsföring kräver nya svar

Billiga drönarattacker mot dyr luftvärnskapacitet skapar ett kostnadsövertag för angriparen på 1:20 eller mer. Lösningen är lasersystem och andra lågkostnadsinterceptorer – ett segment med stark tillväxt. Bolaget Kratos lyftes fram som ett exempel på en aktör med bred förmåga inom drönarsystem och ledningsstöd.

Autonoma system och snabbare beslutsloop

Nästa steg bortom fjärrstyrda drönare är koordinerade, självständiga system som integrerar ledning, analys och agerande. Palantir nämns som ett nyckelbolag inom underrättelse och beslutstöd – mjukvaran Maven styr redan delar av NATO:s och USA:s försvarsoperationer.

Portföljegenskaper

Fonden innehåller cirka 60 bolag med tonvikt på small- och midcap. Betavärdet mot den breda aktiemarknaden är anmärkningsvärt lågt – typiskt 0,3–0,55 – vilket ger ett tydligt diversifieringsvärde i en portföljkontext.

Teknikfondsperspektivet – AI och halvledare

Inge Heidorn, som förvaltar bland annat Finserve Chelverton Global Tech, beskrev hur civil teknikutveckling och försvarsapplikationer i allt högre grad är varandras spegelbilder. Microsofts Azure-plattform är ryggraden i NATO:s digitala krigsföring; Nvidia-chips återfinns i de vapensystem som analyseras på slagfältet.

Heidorn betonade investeringsfilosofin att identifiera långsiktiga trender – gärna 10–15 år framåt – och sedan analysera vilka bolag som har starkast position. Cloud-sektorn, som fonden köpte in sig i redan 2007–2008, är ett paradeexempel. TSMC lyftes fram som ett av världens viktigaste bolag med extremt höga inträdesbarriärer och sannolikt undervärderade estimat.

Mjukvarusektorn och cybersäkerhet har däremot viktats ned – en position som togs för ett år sedan och visade sig korrekt i och med den turbulens marknaden upplevde mot slutet av 2025.

Makroperspektivet – geopolitik och portföljkonstruktion

Patrik Nyman, tidigare chef för räntor, valutor och aktier vid en av de svenska AP-fonderna under 33 år, lyfte fram energimarknaden som 2026 års svarta svan. Oron i Mellanöstern har drivit upp oljepriset mot 100 dollar per fat – en nivå som innebär väsentligt högre inflationsrisk än konsensusprognoserna vid årets ingång.

Han pekade på flera strukturella megatrender som förväntas prägla investeringslandskapet under lång tid:

AI och teknologisk suveränitet
En multipolär världsordning med krav på reshoring och near-shoring
Säkrad tillgång till kritiska metaller och energi
Massiva investeringar i reala tillgångar och infrastruktur

För institutionella investerare är utmaningen att ställa om från breda indexnära mandat till mer temabaserad exponering mot dessa megatrender. Rekommendationen var att söka extern kompetens och specialiserade fonder snarare än att försöka bygga kompetensen internt på kort sikt.

Sammanfattning – viktiga slutsatser

Tema	Slutsats
Geopolitisk drivkraft	Stormaktsrivaliteten USA–Kina förväntas bestå i 20–30 år
Försvarsinvestering	Strukturell, lång investeringscykel – inte en kortsiktig konjunkturcykel
Rymd	Kritisk infrastruktur för såväl militär förmåga som ekonomisk konkurrenskraft
Teknikkonvergens	Civil och militär teknik är i allt högre grad samma teknik
Värdering	Sektorn handlas till premiumvärdering med god motivering
Makrorisk	Energipriset är den primära nedsidan för 2026

Om talarna

Gustav Hagerud – VD Finserve Nordic | Stefan Gustafsson – f.d. Försvarsstaben, styrelseledamot och rymdindustriexpert | Joakim Agerback – portföljförvaltare Finserve Global Security Fund | Inge Heidorn – portföljförvaltare Finserve Chelverton Global Tech Fund | Patrik Nyman – f.d. kapitalförvaltningschef AP-fonderna

Försvar och Teknik 2026 – insikter från Finserves seminarium om investeringar i försvars- och rymdteknologi