SE 
EN 
Flaskhalsen som skakar västvärldens beredskap
Global Security gav en avkastning på 2,01% under april månad. Geopolitiska spänningar och stormaktsrivalitet får allt större påverkan på global handel och finansiella marknader. Fredsförhandlingarna mellan USA och Iran har skapat förhoppningar om vapenvila, återöppning av Hormuzsundet och möjliga sanktionslättnader. Samtidigt bedömer vi att marknaden underskattar hur långt ifrån varandra parterna fortsatt står, särskilt kring Irans kärntekniska kapacitet och landets lager av anrikat uran. Vår bedömning är även att marknaden underskattar de släpande effekterna av att transportleden varit stängd så länge. Det kan bli en mycket allvarlig energikris men också effekterna av andra oljeprodukter, helium, aluminium kan påverka global tillväxt för 2026.
Läget i Hormuzsundet är fortsatt spänt. USA försöker återöppna delar av sjöfarten, men det står klart att det är svårt att upp med militär press och kräver diplomati. Det som talar för en lösning är att global ekonomi påverkas i så stor utsträckning att det ligger i Kinas, USA och andra middle powers intresse att nå en lösning. Iran har fått tydligt leverage, men om landet inte kan exportera sin olja tvingas det lagra produktion, sälja via mer osäkra och rabatterade kanaler eller stänga ned delar av produktionen. Det skulle snabbt försvaga statens kassaflöde, pressa valutan och minska regimens förmåga att finansiera subventioner och regionala proxygrupper.
För att förstå utvecklingen är det viktigt att komma ihåg konfliktens utgångspunkt ur israeliskt perspektiv. Iran har länge betraktats som ett existentiellt hot genom sitt stöd till Hezbollah och Hamas, sitt ballistiska missilprogram och sin uttalade fientlighet mot Israel. Den största eskalationsrisken har varit möjligheten att Iran utvecklar kärnvapen vilket skulle förändra den strategiska balansen i Mellanöstern. Det finns även ekonomiska dimensioner där en försvagad eller förändrad iransk regim på sikt kan öppna möjligheter för USA och dess allierade inom energi, infrastruktur och industri.
I Europa har konflikten även skapat ny friktion inom NATO. Friedrich Merz har kritiserat USA:s hantering av kriget och Pentagon har meddelat att omkring 5 000 soldater ska dras tillbaka från Tyskland under de kommande 6–12 månaderna. Det är begränsad styrka men med hög kapacitet och mobilitet. USA har påbörjat en neddragning i Europa, men att USA nu säger att de inte ska leverera Tomahawks som utlovades av Biden-administrationen ökar riskerna för Europa. Taurus (Tyskland/Sverige) eller Storm Shadow (UK/Frankrike) är alternativ men det finns begränsad produktion. Förväntningar och utfall av fredsförhandlingar kan potentiellt ge nedgångar i
europeiska försvarsaktier på kort sikt. På medellång och lång sikt stärker det dock behovet av egen militär förmåga, större lager, mer luftförsvar, mer ammunition och industriell redundans tillsammans med förväntad ökad amerikansk produktion.
Förhandlingarna rör vapenvila, återöppning av Hormuz och möjliga sanktionslättnader men USA:s och Israels krav är betydligt mer långtgående: begränsning eller nedmontering av Irans kärntekniska kapacitet, stopp för inhemsk anrikning och hantering av landets anrikade material. Även om parterna uppges ha närmat sig ett ramverk för fortsatta samtal är de svåraste frågorna fortfarande olösta. Vår bedömning är därför att en snabb och friktionsfri lösning inte bör tas för given. Marknaden har reagerat positivt på signaler om diplomatisk framgång men om avståndet mellan parterna kvarstår är risken för förnyade störningar fortfarande betydande.
| April 2026 – Högst utveckling | April 2026 – Lägst utveckling | ||
| ACSL | 72% | Kongsberg Gruppen | -24% |
| Hyundai Rotem | 59% | CSG | -21% |
| Celestica | 45% | Northrop Grumann | -15% |
| Vincorion | 36% | Bittium | -13% |
| Planet Labs | 32% | AST Spacemobile | -11% |
Bolagsspecifika nyheter
Under april rapporterade flera av fondens europeiska innehav starka kvartal, däribland Saab, Kongsberg och Indra Sistemas. Gemensamt för rapporterna var hög organisk tillväxt, förbättrade marginaler och fortsatt mycket starka orderböcker, drivet av ökade försvarsanslag i Europa och NATO-länder.
Kongsberg ökade omsättningen med 26 procent till NOK 9,2 miljarder, medan EBIT steg till NOK 1,5 miljarder och marginalen förbättrades till 16,6 procent. Orderstocken nådde ett nytt rekord om NOK 152 miljarder med ett book-to-bill-tal på 2,9. Under kvartalet tecknade bolaget bland annat ett större avtal för anti-drönarsystem till Polen och en order på PROTECTOR fjärrstyrda vapenstationer till Tyskland och Sverige. Bolaget har även renodlats efter avknoppningen av Kongsberg Maritime.
Saab redovisade en organisk försäljningstillväxt om 23,6 procent och en EBIT-ökning om 32 procent. Rörelsemarginalen förbättrades till 10,0 procent och orderstocken uppgick till SEK 274 miljarder. Tillväxten var bred med särskilt stark utveckling inom Surveillance och Dynamics. Under kvartalet bokades även en order på Counter-UAS-system från FMV vilket stärker bilden av att drönarmotverkan blivit ett allt viktigare prioriteringsområde.
Indra rapporterade en omsättningstillväxt om 14,6 procent och en EBITDA-ökning om 54,7 procent. Orderstocken steg kraftigt till EUR 20,3 miljarder, drivet av stora försvarskontrakt och konsolideringen av rymdbolagen Hispasat och Hisdesat. Försvarssegmentet var särskilt starkt med tydlig tillväxt i både intäkter och orderstock. Bolaget bekräftade även sin helårsguidning för 2026.
Utsikter för försvarsbolag
Sammantaget visar rapporterna att efterfrågan inom europeisk försvarsindustri fortsatt är mycket stark. Bolagen visar på hög försäljningstillväxt, förbättrade marginaler och med positiv utveckling i produktionskapacitet och nya produkter. Saab, Kongsberg och Indra gynnas alla av samma strukturella drivkrafter: högre försvarsbudgetar, behov av större industriell kapacitet och växande efterfrågan på luftförsvar, ammunition, sensorer, rymdförmåga och Counter-UAS-lösningar. Det bekräftar vår långsiktiga syn på sektorn och på behovet av att Europa bygger upp en mer självständig försvarsindustriell bas. Vi har även skrivit en längre marknadskommentar om utvecklingen i Iran.
Se länken nedan för att läsa den: https://finserve.se/iran-konflikten-gor-kina-till-tyst-vinnare/
Följ oss här: https://www.linkedin.com/company/finserve-nordic/posts/?feedView=all