Global Security Fund månadsrapport – mars 2023

Mars var en stark månad för teknologi, vilket tydligt gynnade fondens exponering mot cybersäkerhet. Bland innehav som utvecklades väl fanns Microsoft, Intel och Crowdstrike. Försvarssektorn presterade som sektor något negativt men några av fondens innehav som SAAB utmärkte sig och har haft en exceptionell utveckling under 2022. SAAB-aktien har verkligen överpresterat då försvarssektorn i USA inte alls har haft samma utveckling för året, vilket också påverkar fondens avkastning.

Mars blev en orolig månad där risk-indikatorn VIX steg till högsta nivån sedan i oktober 2022. Det var framför allt bankoro kopplad till att den amerikanska banken Silicon Valley Bank fick problem tillsammans med systemviktiga problembanken Credit Suisse. Beslutsamt agerande framför allt i Schweiz, men i viss mån även USA, gjorde att riskerna och oron dämpades något i slutet av mars.

Det är svårt att prognostisera risken för recession och hur bräcklig den finansiella stabiliteten är. Den senare kanske främst för att vi ser följdproblem av de artificiellt låga och negativa räntorna tillsammans med QE. Vi ser nu löpande följdproblem av detta och det dyker sannolikt upp nya problem framöver.

På toppen av detta har vi geopolitisk risk som fonden bedömer vara högre än på årtionden. Geopolitisk risk bedömer vi påverka global handel och som följd av detta konjunkturen. I det klimatet torde det vara naturligt att ha en allokering mot en fond som just är positivt exponerad mot geopolitisk risk.

På den geopolitiska scenen så blir det alltmer uppenbart att konflikten i Ukraina är bredare och mer komplex än vad man kunnat ana och som följd påverkar det fredsförutsättningarna och geopolitisk balans. Kinas hållning blir allt tydligare och även om man vill få en lösning på krisen i Ukraina för att störa landets export och handel så vill man tillsammans med strategiska partners och nyckelländer få ett slut på den amerikanska hegemonin och även USA och Natos opportunistiska utvidgning. Vi ser idag allt starkare band mellan Kina, Ryssland, Iran och där man även försöker alliera med fler geopolitiska nyckelaktörer såsom Saudiarabien. Det har också bekräftats att de ballonger som sköts ner över USA har bekräftats kunna samla in information, vilket sannolikt var syftet. Den här typen av farkoster är inte nya och USA har använt liknande, men att både Kina och USA agerar i en gråzon indikerar en eskalering och definierar ett begynnande eskalerande kallt krig.

Utvecklingen är klart oroande och ställer högre krav på samarbete inom Nato och USA med allierade likväl som att europeiskt samarbete och enad röst blir allt viktigare. Vi kommer se resultat av den här typen av samarbeten inom en snar framtid. Utvecklingen är också synnerligen negativ för klimatfrågan och ställer frågan om vi kan nå de globala målen på sin spets eller om det krävs regionala/kontinentala mål.