SE 
EN 
Scandinavian Credit Fund I AB (publ) redovisar en NAV kurs för september om 104,64. Det är en uppgång med 0,50 %. Vi taktar fortfarande på en nivå ovan 6 %, i denna röriga och osäkra omvärld är detta mycket bra.
Nyteckning i september blev dryga 20 miljoner kronor, stort tack för det.
Vi har inte haft någon nyutlåning i fonden under september månad. Däremot har ett antal smärre lyft gjorts på redan beviljade krediter på cirka 40 miljoner kronor.
Vi har under månaden gått igenom alla krediter med specifik exponering mot ökade priser, ökade elpriser samt en vikande efterfrågan på grund av den makroekonomiska utvecklingen. I några fall har vi justerat reserveringarna, se vidare nedan. Vi anser att portföljen är väl genomlyst och vi har en kontinuerlig kontakt med portföljbolagen. Detta är av yttersta vikt så vi kan agera om läget försämras.
Marknaden och ekonomin
Under september har aktiemarknaden fortsatt ned, svenska kronan har försvagats ytterligare och långa samt korta räntor har fortsatt upp. På 10 år har kronan tappat 67 % mot dollarn och 28 % mot euron. Detta bland annat som en konsekvens av Riksbankens lätta penningpolitik. Vidare har Riksbanken sedan 2021 spätt på kronfallet genom försäljning av kronor mot utländsk valuta i syfte att stärka valutareserven. Under fjolåret såldes kronor för 120 miljarder och hittills i år har banken sålt kronor för 100 miljarder.
Centralbankerna fortsätter att höja räntorna aggressivt i takt med att inflationen är fortsatt hög eller stiger. Skillnaden mellan långa och korta räntor börjar bli negativ vilket innebär att marknaden börjar diskontera en framtida avmattning. Råvarumarknaden har fortsatt backa vilket stärker bilden av en vikande efterfrågan.
Den höga inflationen slår hårt mot omvärlden och den svenska ekonomin. Hög inflation och stigande bolåneräntor eroderar hushållens köpkraft och hushållen ser dystert på framtiden. Hushållen antas få viss kompensation av staten för de höga elpriserna men de kommer ändå att dra ner på konsumtionen framöver. Till viss del eftersom det ännu är oklart hur stödet kommer att utformas och hur stort det kommer att bli samt när i tiden det betalas ut. Samtidigt slår den vikande omvärldskonjunkturen mot den svenska exportnäringen. Senaste barometerindikatorn från Konjunkturinstitutet fortsätter falla kraftigt på alla fronter. Värst är fallet hos hushållen där vi aldrig sett så låga nivåer på indikatorn. Dock ser de flesta bedömare att inflationen kommer att lägga sig och backa tillbaka inom en tolvmånadersperiod samt att styrräntorna toppar mellan 3 och 5 %.
Eftersom dollarn ar den enda reservvalutan så strömmar det kapital till dollarn under dessa osäkra tider. Detta skapar volatilitet och stress i det finansiella systemet men även i den reala ekonomin.
Riskaptiten har eroderat kraftigt de senaste månaderna vilket bland annat manifesterats i högre kreditspreadar, höjd ränta på indexobligationer och högre spread mellan bostadsobligationer och statspapper. Detta är bekymmersamt och för att citera Bank of America, kreditspreadarna har lyft till en ”borderline critical zone”. Investerare söker en säker hamn för sina investeringar, man kämpar mot minskade portföljvärden samtidigt som inflationen minskar värdet på pengar.