SE 
EN Med anledning av den artikel som publicerades i Realtid den 16 februari 2022 med rubriken “Flera kraschade högriskprodukter i Kreditfonden”, vill vi härmed ge förtydligande kommentarer till artikelns innehåll.
Utöver denna kommentar kan ni nu anmäla er till ett webbinarium där de frågor som eventuellt uppstått i samband med artikeln kommer besvaras. Ni anmäler er på https://kreditfonden.se/webinar-scandinavian-credit-fund-imed-anledning-av-artikel-i-realtid/
Först och främst är det viktigt att poängtera att samtliga de problemkrediter som lyfts i artikeln redan är reserverade i fondens NAV där fonden i alla fall utom ett – Trinitas – lyckats få tillbaka delar eller hela lånet via panter och säkerheter. Med andra ord har händelserna inte orsakat fondens andelsägare någon större skada.
Artikeln är kraftigt negativt vinklad och utelämnar framförallt information som är viktig för att förstå hur fonden arbetar med säkerheter och riskkontroll. Detta trots att vi förklarat för journalisten hur detta görs och att hantering av problemkrediter är en del av fondens löpande förvaltning. Det ska understrykas att fonden levererat cirka 6 procent per år sedan start efter avgifter, med reserveringar tagna för befarade och konstaterade kreditförluster enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 9. Det är i linje med uppsatta avkastningsmål och visar att strategin fungerar.
Journalisten inleder artikeln med att säga att fonden aktivt säljs in som en “högavkastande lågriskprodukt”.
Till att börja med så måste det förtydligas att den risk i fonden som vi benämner som låg är marknadsrisken, vilken utgår från fondens historiska svängningar eller dess standardavvikelse. Det är också standardavvikelsen som ligger till grund för den riskgradering enligt internationell standard som anges i KIID-dokumentet (fonden har en tvåa på en sjugradig skala, där ett är lägst). Sett till marknadsrisk är risken att betrakta som låg.
Däremot finns det en rad andra risker som vi tydligt lyfter fram i fondens informationsbroschyr, på fondens hemsida samt i marknadsföringsmaterial. Vi är noga med att påpeka att investerare i fonden framförallt måste ta hänsyn till centrala riskfaktorer som kreditrisk och likviditetsrisk innan en investering görs.
Ni ser hur fondens risker kommuniceras via hemsidan på denna länk: https://kreditfonden.se/scandinavian-credit-fund-i/#risker
Att vi säljer in fonden som en högavkastande lågriskprodukt menar vi därför inte är med sanningen överensstämmande.
Artikeln nämner vidare en rad så kallade högriskprojekt som fonden investerat i och journalisten frågar sig varför en fond med “låg risk” investerar i dessa.
I detta sammanhang är det viktigt att understryka att fondens samtliga lån är seniort säkerställda, vilket innebär att det alltid finns säkerheter/panter att ta i anspråk vid en eventuell betalningsinställelse/default. Det är investeringsteamets förmåga att strukturera lånen och vid behov driva processer för att få pengarna tillbaka vid betalningsinställelser som utgör kärnan i fondens investeringsstrategi.
Fonden har exponering mot en mindre andel högriskkrediter (i dagsläget cirka 10 procent av portföljen) där vi bedömer att det finns en mycket attraktiv avkastning att hämta i förhållande till den risk vi tar i engagemangen, givet de säkerheter som finns ställda på lånen. Majoriteten av portföljen består dock av krediter som vi bedömer vara av betydligt lägre risk.
I den begränsade del som är högriskobligationer är det naturligt att det ibland sker betalningsinställelser/defaults. Då är vår uppgift att säkerställa att fonden inte lider förluster. Det kan röra sig om utdragna processer i vissa fall och det händer att vi får gå in i juridiska processer mot såväl bolag som privatpersoner.
Det är värt att nämna att värdet på säkerheterna för lån som defaultar kan vara långt mer värdefulla än värdet på det underliggande lånet, exempelvis om vi lyckas strukturera om ett bolag där vi haft panter i aktier och därmed frigör betydande värden. Fonden ser på risk från ett vertikalt perspektiv där skalan består av kreditrating samt horisontellt där volymen är på skalan. Genom att sprida risken på rating och volym skapar fonden en hög riskjuterad avkastning.
Artikeln nämner inte att fondens lån är seniort säkerställda utan fokuserar enbart på utvalda juridiska processer där värdet på fondens säkerheter kan ifrågasättas. Artikeln förklarar heller inte tydligt hur fonden löpande arbetar med reserveringar som därmed påverkar fondens NAV när det uppstår befarade eller konstaterade kreditförluster.
Som tidigare nämnts görs reserveringar löpande i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IFRS 9, vilket innebär det att de befarade eller konstaterade kreditförluster som nämns i artikeln redan är bokförda som reserveringar i fonden. Det är med andra ord inte sannolikt att dessa innehav framöver kommer få någon större negativ effekt på fonden.
Artikeln förklarar vidare att Scandinavian Credit Fund I har “hemliga positioner”, vilket gör det omöjligt för en investerare att bedöma risken i fonden.
Vi vill understryka att vi inte hemlighåller positioner i syfte att vara icke-transparenta mot investerare. Anledningen till att vi inte kan öppna portföljen för allmän beskådan är att vi enligt avtalen med många av fondens låntagare inte får kommunicera lånen och dess villkor vidare.
Vad gäller de specifika lån som tas upp i artikeln så vill vi understryka att dessa utgör en liten del av den totala portföljen. Av de över 100 lån som vi gjort i fonden sedan start har bara ett av dessa lån, Trinitas, lett till 100 % konstaterade kreditförluster för investerarna. I detta fall orsakades förlusterna av ett bedrägeri, vilket är svårt för att inte säga omöjligt, att skydda sig emot. Ni kan läsa om den skadeståndsprocess vi bedriver mot arrangören bakom Trinitas-obligationen i syfte att yrka skadeståndsansvar, på nedan länk:
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/uppgifter-om-fd-toppadvokatens-miljoninvesteringar-felaktiga/
Ser man övergripande på andelen problemkrediter i fonden sedan fondens start så uppgår nedskrivningar och reserveringar till cirka 0,55 procent årligen av fondens totala tillgångar. Det kan jämföras med andelen problemkrediter för svenska banker som enligt SNL Financial uppgick till 1,3 procent av den totala lånestocken 2017, vilket är en låg siffra ur ett internationellt perspektiv.
Slutligen vill vi understryka att fonden i september förra året ingick ett garantiavtal med den europeiska investeringsfonden EIF på 3 miljarder SEK, vilket inte framkommer av artikeln. Det avtalet föregicks av ett mycket gediget due diligence förfarande från EIF där bland annat fondens processer, obligationsinnehav och riskkontroll skärskådades in i minsta detalj. Vi ser detta som en stor kvalitetsstämpel och att de processer som ligger till grund för fondens investeringar är av allra högsta kvalitet.